2018

Begravningsverksamheten och Svenska kyrkan

Ett samhällsansvar i tiden?

Medförfattare: Bo Silfverberg

Verbum 2018, 152 s. ISBN 978-91-526-3740-1.

I boken aktualiseras några av de många och stora frågor som huvudmannaskapet för begravningsverksamheten väcker:

Varför ska Svenska kyran ha hand om detta?

Vilken kyrkosyn och samhällssyn ligger bakom de olika svaren?

Ambitionen är att på bred front inom kyrka och samhälle lyfta begravningsfrågan för ett sansat och initierat samtal om för- och nackdelar med nuvarnade system och skissa på möjliga vägar framåt.

2016

Guds åker? Invigning av begravningsplatser i ett mångkulturellet Sverige.

Scripta Ecclesiologica Minora 15, Kyrkovetenskapliga publicationer.

Artos 2016, 129 s. ISBN 978-91-7580-797-3.

I Guds åker? Invigning av begravningsplatser i ett mångkulturellt Sverige undersöker författaren hur Svenska kyrkan i sin dubbla roll som evangeliskt-lutherskt trossamfund och som begravningshuvudman förhåller sig teologiskt och liturgiskt till invigning av begravningsplatser. Detta görs bland annat genom en empirisk studie av hur begravningsplatser blivit invigda under åren 2000–2012 och om invigningarna varit kristet eller mångreligiöst präglade eller om de varit helt profana.

Genom att diskutera frågeställningar som är och kommer att vara viktiga om Svenska kyrkan ska kunna leva upp till uppdraget att vara kyrka och trossamfund på samma gång som hon är begravningshuvudman i ett mångkulturellt samhälle vill författaren bidra till samtalet om Svenska kyrkans framtida uppdrag i spänningsfältet mellan att vara ett kristet trossamfund och huvudman för begravningsverksamheten.

"Hjälp dem att växa och mogna i sin kärlek

- en undersökning om förbönerna vid vigselgudstjänster i Norden."

Den kommunikativa kyrkan, Birgitta Sarelin & Mikael Lindfelt (red.)

Artos 2016, s. 147-162. ISBN 978-91-7580-791-1.

Artiklen undersöker innehållet i förbönerna vid vigeslgudstjänsten i några nordiska kristna trossamfunds kyrkohandböcker utifrån frågan vad man ber om och om det man ber om samspelar med kyrkans förståelse av vad ett äktenskap är.

2013

"Eldbegängelsesångboken som aldrig blev av. Något om sånger från 1940-talets Sverige avsedda för begravning med kremation."

Hymnologi. Nordisk tidskrift utgivet av Salmehistorisk Selskab og Nordhymn.

42 årg, november 2013, s. 142-162. ISSN 1901-5976.

I artikeln beskrivs och analyseras processen för att skapa en sångbok för eldbegängelsebegravningar. Vidare analyseras innehållet i de sånger som blev publicerade och som var tänkta att ingå i en sångbok.

Syftet med artikel är att försöka besvara frågorna:

Varför en egen sångbok för eldbegängelsebegravningar?

Vilka motiv fördes fram för en sångbok för eldbegängelsebegravningar?

Vilka sånger valdes ut för publicering?

Vilket bildspråk finns i de publicerade sångerna och är detta bildspråk signifikant för eldbegängelserörelsen?

Lomma kyrka - kyrkan vid Höje å. 96 s. Visby ISBN 978-91-7465-453-0

Vid Höje å ligger Lomma kyrka byggd på 1870-talet. På platsen för Lommas nuvarande kyrka har människor tillbett och firat livets högtider sedan 1170-talet då den första stenkyrkan byggdes.

I Lomma kyrkan – kyrkan vid Höje å berättar Jan-Olof Aggedal och Kristina Lindström historien om Lomma kyrka, hennes inventarier, symboler och liturgiska rekvisita.

2011

Teologi för kyrkomusiker.

Lund University Malmö Academy of Musik 188 s. ISBN 978-91-979584-0-0

Teologi för kyrkomusiker är en grundbok som ger en kort och övergripande presentation av bibelvetenskap och teologi. Boken vill bidra till att fördjupa kyrkomusikers reflektion över bibliskt och teologiskt stoff i relation till den livstolkning som möter till exempel i psalmer och andliga visor.

Teologi för kyrkomusiker är skriven som lärobok för studenter vid musikhögskolornas kyrkomusikerutbildningar men vänder sig även till alla som på ett kort och övergripande sätt vill få inblick i teologins spännande värld.

2009

I glädje och sorg. Att välja de rätta orden vid vigsel och begravning.

Lund, 173 s. ISBN 978-91-88552-84-6

Denna bok vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Vad är i dessa sammanhang ”det goda talet”, och hur kan det utformas? Frågan besvaras med hjälp av såväl egen som andras forskning om vigselns och begravningens riter samt egen forskning om vigseltalet och griftetalet samt om människors upplevelse av vigsel och begravning. Den bärande tesen i boken är att prästen som teolog och själavårdare genom vigsel- respektive griftetalet har till uppgift att formulera trostolkningar som åhörarna kan bygga sina livstydningar på.

”Fritidskyrkan: Något om kyrkan och fritiden.” Hanna Stenström (red.)

På spaning… Från Svenska kyrkans forskardagar 2009, s. 257−268.

ISBN 978-91-526-3336-6.

I denna artikel diskuteras den samhällshistoriska bakgrunden till att fritidskyrkan växte fram just när den gjorde det under 1960-talet. Vidare antyds något av den komplexa bild som framträder när man studerar kyrkans förhållande till fritiden som fenomen. Artikeln berör även kort fritidskyrkans evangelisationsstrategier. Resultaten är tentativa, eftersom artikeln bygger på ett pågående forskningsprojekt.

2006

”Det finns glädje bortom graven och en framtid full av sång” Om användningen av psalmer som trostolkning i svenska och finlandssvenska griftetal.

Ingvar Dahlbacka & André Swanström (red.) Växelverkan och identitet. Kyrka och religion i Finland och Sverige 1809−1999. Kyrkohistoriska arkivet vid Åbo Akademi meddelanden 37 2006, s. 19−55. ISBN 952-12-1762-6.

Uppsatsen utgör ett bidrag till det kyrkovetenskapliga forskningsprojektet ”Växelverkan och identitet. Kyrka och religion i Finland och Sverige 1809−1999” inom forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige. Uppsatsen undersöker i ett jämförande perspektiv, Sverige – Svenskfinland, hur prästerna med hjälp av psalmcitat genomför griftetalets pastorala funktion att fungera som trostolkning och livstydning. Förutom den övergripande frågan hur prästerna allmänt använder psalmer i sina griftetal undersöker uppsatsen även hur prästerna med hjälp av psalmer formulerar trostolkningar, genomför åhörarorientering samt hur samspelet mellan trostolkning och åhörarorientering är utformat.

”Lunds stift biskopar under 1900-talet och deras syn på samhället speglat genom herdabreven”. Jan-Olof Aggedal & Bertil Nilsson Lundabiskopar och deras omvärld. Lund 2006 s. 71−157. ISBN 918855262-4.

Herdabrev är viktiga tidsdokument som speglar den aktuella tiden och inte minst dess författare. De framstår inte endast som biskoparnas programförklaring utan i regel även som inlägg i samhällsdebatten. Uppsatsen undersöker därför i vad mån herdabreven spegla sin samtid vad gäller kyrka och samhälle och hur biskoparna diskuterar det kyrkliga läget, stiftets andliga klimat samt samhällsklimatet.

2005

”En necessär i kistan – något om människors och kyrkans trostolkning i väntan på en större undersökning”. Göran Gunnar (red.) På spaning…Från Svenska kyrkans forskardagar 2005, s. 59−75. ISBN 91-526-4660-2.

Syftet med undersökningen är att studera begravningsriter utifrån brukarperspektiv, med särskilt fokus på individualiserade och personliga inslag. I uppsatsen presenteras en tentativ intervjustudie i väntan på en större undersökning av sådant som människor lägger i kistan. Undersökningen visar att det som människor lägger i kistan har en djupare innebörd för dem än en kärleksfull handling som man gör för den döde. Det man lägger i kistan speglar i någon mening vad man tänker, tror och hoppas om livet på andra sidan döden eller med andra ord vilken livstydning handlingen uttrycker eller vilken livsåskådning som man omfattar.

2003

Griftetalet mellan trostolkning och livstydning. En pastoralteologisk studie. BTP 71. Lund 2003, 418 s. diss. ISBN 91-88553-13-2

När en människa är död är det prästens uppgift att i begravningsgudstjänsten hålla griftetal. Hur präster i Svenska kyrkan och i Borgå stift löser denna uppgift är en viktig fråga med tanke på att begravningsgudstjänsten är det tillfälle då flest människor kommer i kontakt med kristen förkunnelse. Särkslit fokuserar studien på hur prästen som teolog och själavårdare löser uppgiften att formulera trostolkningar på vilka åhörarna kan bygga sina livstydningar. Hur prästernas trostolkningar och åhörarorienteringar förhåller sig till ett allmänkristet och till ett evangelisk-lutherskt trosperspektiv undersöks, liksom hur ett biografiskt, proklamerande, psykologiserande och reflekterande perspektiv i griftetalen samspelar med prästens trostolkningar, begravningssamtalet, liturgin, bibelord och psalmer.

Studien bygger på ett omfattande material som utgör den största nordiska samlingen av faktiskt genomförda griftetal. Totalt 305 griftetal var av 211 från Svenska kyrkan (insamlade år 1997) och 94 från Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (insamlade år 2000).

Studien bidrar både till en fördjupad analys av griftetalets funktion och till en diskussion rörande förkunnelsens roll i ett postmodernt samhälle.

2001

”Gudstjänstlivet”. Förändra och bevara – Lunds stift under senare hälften av 1900-talet. Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift, Lund 2001, s.58−94.

ISBN 91-88552-31-4. *

Uppsatsen diskuterar gudstjänstlivets kontinuitet och förändring i Lunds stift under de sista femtio åren på 1900-talet. Många gånger har det varit lättare att se och följa förändringen än att upptäcka kontinuiteten som ofta blir självklar. Sammanfattningsvis har några saker betytt mer än andra för gudstjänstlivets utveckling: ny psalmbok, ny kyrkohandbok, nattvardens renässans, lekmännens fördjupande delaktighet med ett andligt och praktiskt ansvarstagande, närheten till universitetet och studenter, sommarkyrkorörelsen, kyrkospelsrörelsen och inte minst samspelet som funnit i olika former mellan å ena sidan Domkapitel och stift och å andra sidan församlingarna vad gäller försöksverksamhet och nätverksutbyte.

1998

”Kristen begravning i ett sekulariserat och pluralistiskt samhälle”. Begravning. Svenskt Gudstjänstliv årg. 73 Tro & Tanke 1998:6, Uppsala,

s. 27−48. ISSN 1101−7937.

Uppsatsen diskuterar utifrån internationell begravnings- och ritforskning begravningsgudstjänstens betydelse som rit i ett sekulariserat och pluralistiskt samhälle. En viktig del bygger på egna intervjuer med sörjande och behandlar de privata och personliga inslagen i den kristna begravningsgudstjänsten som till exempel musik och smyckning av kistan. Avslutningsvis diskuteras behovet av en etisk och teologisk reflektion då nya seder uppkommer.

1992

”Den judiska traditionen - en hjälp i sorgearbetet”. S:t Lukasbrevet nr 4

s. 16−26, 1992.

Uppsatsen studerar den judiska sorgetraditionen och jämför den med sorgens psykologiska stadier.